rebellen

Minusgrader, snöstorm och termobyxor på jobbet.

Solvarm tegelvägg, nyuppkommen krokus, leka med barnen utan mössa och vantar.

Väntar med spänningen på vad nästa veckas väder kommer medföra.

Jag är kass på att uppdatera bloggen. Hade en gång en avsikt att i a f köra ett avsnitt om dagen, eller i alla fall varannan dag. Sen blev det ett i veckan. Nu har jag tur om det är ett i månaden.

Men jag "lovar" bot och bättring.


Imorgon är annandag våffla!

Missade min 10 000-dagsdag med två veckor. Osis!

Note to self: Ta inte bara med dig ett par skor, som dessutom är nya och med högre klack än du använt på ett halvår, om du ska vara borta på citysemester. Jag fick ta alvedon för att stilla den värsta smärtan.

Men helgen var fantastisk.

Har fått min första lön.
I o m att jag jobbat 1 ½ månad blev lönen långt större än jag förväntat mig. Jag känner kortklådan bränna i plånboken och har redan spenderat närmare 2000 kr på saker som jag "behövde" (nya skor bl a, se bilden från Scorett).



Köpte också bodybutter med jordgubbsdoft men misstänker att en av de verksamma ingredienserna är kattmynta i o m att den blyga katten stryker sig som en löpande hynda mot mina ben. Bjuder ut sig, är vad hon gör!

Helgen ska spenderas i en svit i vår största kungliga huvudstad. Och kanske äta kobe-stek. Kanske.

Har jobbat fem veckor och varit sjuk tre gånger. Idag är det förkylning (och kanske lite feber, men jag vågar inte använda termometern eftersom den flitigt nyttjades under galna kräksjuke-eran. Ska köpa en ny...), hjärnan rinner segt ut ur näsan och täpper till och ger mig nattlig panik eftersom jag konsekvent andas med stängd mun. Använder otrivin för barn eftersom jag får näsblod av vuxennässpray, men effekten av barnotrivinen varar i typ en halvtimme.

Ska handla lite glass och apelsinjuice och trösta mig med.

En mamma sa glatt att hon aldrig haft så friska barn som efter att hon började jobba och de började på dagis. Jag ger det denna veckan ut.

Det är lika farligt att säga så som att stå mitt i skogen den varmaste sommardagen och bestämt hävda att man minsann aldrig blivit bliten av en broms. Aj, vad ont det gör.

Jag for till stan...
Jag for till stan för att få se på folk en kväll.
Jag for till stan, slippa vara för mig själv.
Jag for till stan för å träffa nå´n som var snäll, men ingen fanns där som jag kände.

Jag for till stan för ingen människa hade jag.
Jag for till stan för å få supa å va gla !
Jag for till stan men det kunde lika gärna va, lika gärna att jag vände.

Men där fanns flickor av alla de slag, och där fanns pojkar som var ensamma som jag.
Där fanns öl, jag drack, gick fram och sa ‘Godda’. Men inget leende jag tände.
Å där fanns flickor som log å dansa vals, och där fanns pojkar som inte dansa alls.
 Där fanns jag med öl som rann uti min hals, som åkte ner och sedan vände.

Jag for till stan, men det skulle jag ej gjort.
Dom som bor i stan dom pratar alltför fort.
 Dom endast ler när någon fotograf tar kort. Som en TV-såpa utan ände !

Har inte mycket att berätta för tiden.
Mina veckor består av spex, spex och åter spex. Tiden däremellan fylls av lite jobb som flyter på helt fantastiskt fint. Vi börjar lära känna varandra och fungerar som ett ganska smidigt maskineri.

Nu är det bara en vecka kvar med spex och gyckelrep. Sen ska jag sova. Och titta på bortglömda tv-serier.

...och börja på nästa spexkula...

Har legat däckad i galna kräksjukan i några dagar. Den där karln jag råkar bo ihop med flydde fältet och sov hos goda grannar under tiden och behagade dyka upp 48 timmar efter sista kräket. (Han har servat mig med cola och riskakor genom fönsterleverans och hållna andar, så han är förlåten).

När han stiger in genom dörren och ser mig - blek, glåmig, tuggad och utspottad - utbrister han glatt och förvånat "du måste ha gått ner i vikt. Du är ju skitsnygg".

Eh, tack. Eller...?

En vecka har gått. Har redan tjänat in en hel dags kompledigt och fått en dunderförkylning, hosta som gör ont långt in i bröstet och lite småfeber. Tur att det finns alvedon.

Samtidigt kan jag tycka att det är rätt mysigt att vara sjuk. Har köpt coca cola (den riktiga) för när jag var liten, fick man det när man var sjuk. Då hette det coca-cola-för-sjuka. Misstänker i o f s att jag fick det vid kräksjuka eller liknande, men det var så länge sen jag var sjuk att jag lika gärna får ladda upp med allt jag kommer på. Kylen är full av glass och jag tänker inte äta annat än helfabrikat till lunch och middag.

Hoppas bara det går över tills imorn kväll, tror inte riktigt det passar sig att vara sjuk just nu.