rebellen

Igår fick jag en muskelbristning i axeln. Fick avbryta träningen efter 20 minuter p g a smärtasomfan när jag boxades. Hann inte förbereda mina lektioner som jag skulle vilja vilket resulterade i kaos och förstörelse under det första passet. Målade på whiteboardtavlan med spritpenna, fick ta bort med t-röd. Spillde t-röd över en lådhurts. Hade sedan en bra svensklektion och en sådärlektion i matte där jag lyckades frångå planeringen å det grövsta och improviserade istället. Fick ståplats på bussen hem. Har ont i axeln när jag rör den. Har en knut i magen inför morgondagens lektioner. Det måste gå bättre.

Jävla bajsdag.

Har börjat träna sådär på allvar nu. Nåt boxpass igår resulterade i en träningsvärk som inte är av denna världen. Det är inte frågan om hur mycket träningsvärk det är, utan var på kroppen jag inte har ont. Det gör t o m ont att lyfta fingrarna för att skriva på datorn... Men likförbannat blev det 2,5 km i spåret idag. Ja, det låter ju inte så värst mycket för en tränad, men för den som har en konsistens som en gräddtårta är det en bedrift som jag är stolt över och (kanske) kommer att ta med i mitt cv.

Idag känns förkylningen långt borta, även om tröttheten finns kvar.
Misstänker att det är höstjäveln som är på ingång. Den tror att man inte märker den, men jag har minsann sett tecknen. Löv som sakta, sakta ändrar färg, temperaturen som omärkligt smyger sig under 10-gradersstrecket, solen som segar sig upp på morgonen och som inte kan vänta på att försvinna kvällstid... Hata skiten.

Alltså, i jämförelse med en kärnfrisk person är det nog syndast om mig just nu. Har haft praktik (på en superskola!) i tre dagar och vaknade i morse med igentäppt näsa, värkande kropp och en trötthet som inte var av denna världen. Alltså var jag tvungen att sjukskriva mig från praktiken. Det är första gången på ganska länge som jag är förkyld. åååh, vad synd det är om mig. Dessutom får man (jag) inte sitta hemma och äta godis och dricka varm choklad eftersom vi kör sockerfritt i största möjligaste mån. Undantag ges från födelsedagskalas och lite smått och gott, men som sagt, vi undviker socker så långt det går. Sommarens semester satte sina spår...

I helgen ska vi söderut igen. Den där karln jag råkar bo ihop meds barndomsvän (var sjutton sätter man ut genitivesset?) har gått och gift sig och skaffat barn och ska fira med partaj. Det kommer bli roligt. Eller förlåt, "woolit, döh" som man säger här i stan.