rebellen

Då var det klart. Sju månader av slit, svett, tårar (och ibland lite blod) och en del ångest är över. Kvar är fina recentioner och lovord som klingar kvar någonstans i bakhuvudet. Trots allt dyker Tomheten upp; man går omkring inlindad av trötthetsbomull och dagenefterlåga tankar och tänker att man aldrig ska vara med om det här igen.

Haha. Som om...

Vaknade utan röst imorse. Efter idogt morgonuppsjungning och stora mängder med varmt honungsvatten (uääk) börjar jag hitta den igen, men den är svårkontrollerad och låter inte som den ska. Ska ha föreställning ikväll också, så jag ska se om jag kan ta nåt avsvällande innan ridån går upp.

Annars börjar det kännas ganska slitet. Är förkyld och lite småsjuk, ett öde jag delar med halva skådistruppen, verkar det som. Försöker sova mycket och prioritera vila och mat, men likväl smyger fanskapet på en och överfaller när man som minst behöver en förkylning.

Har i övrigt inte så mycket att tillägga. Katterna är på balkongen, jag borde dammsuga innan jag far iväg, hitta några rena strumpor (tvättid borde väl också fixas ;-) ), packa ner husapoteket i en påse och ta med till teatern.

Det blir nog en rolig föreställning ikväll. Igår var Lithe Blås i publiken och det märktes. Visst är det roligt med kommentarer från publiken, men igår var det mest temposänkande och i många fall smaklösa inskott som inte tillförde föreställningen ett dugg. Men vi höll ihop det ganska bra, om jag får säga det själv.

Om en halvtimme ska jag med bussen, var det tänkt. Ska plocka fram snabeldraken och fara en runda över golven. Ska bara tvinga i mig den sista halvlitern honungsvatten. Uäk!

Åtta anledningar till varför 14 februari 2007 inte kommer gå till historien som mitt livs gladaste dag:


* Började dagen med att läsa ett tentaresultat: 10 poäng underkänt trots att tentan kändes som en lättplätt att göra. Jag var säker, kunde frågorna, resonemanget etc. Tjohoo, världen ler, gräset lockar.

* En av mina fellow skådisar har tappat rösten och fått en infektion på stämbanden och vi har föreställning ikväll.

* Jag spillde ut ett glas apelcinjuice över parkettgolvet samtidigt som jag slog i foten i ett stolsben så hårt att jag nästan började gråta.

* Jag vill inte plugga, fast jag måste.

* Jag insåg i förmiddags att jag antagligen måste börja jobba till hösten eftersom det verkar stört omöjligt för mig att skrapa ihop tillräckligt många poäng.

* Mitt te kallnade innan jag hann dricka upp det.

* Efter att ha betalat allt som varit toknödvändigt  (och som jag skjutit upp in i det längsta) har jag nu 200 kr kvar på kontot.

* Det är alla fjärtars dag idag och jag vet inte vad Emil ska få...eller, jo det vet jag. Men då blir jag ännu mera fattig.

* Det fanns ingen frukost kvar i kylen.


Några anledningar till varför 14 februari 2007 kommer bli en lyckad dag:

* Det är föreställning ikväll - slutsålt dessutom. Iiiiih!! :-)

* Vi har en läkare i skådistruppen som kan skriva ut häftiga medusiner till den som tappat rösten

*  Vi har fått en kanonbra omstart på vår grälsång.

* Jag har en bra hårdag.

Nu är den överstökad!!

Allt gick kanonbra, publiken var fantastisk, vi var fantastiska (jag var fantastiskast!), min glammiga filmstjärnegalaklänning satt som en smäck, håret blev bra, sminket blev bra, festen blev kul...ja, jag flyger fortfarande lite ohälsosamt högt, trots att det numera är över 24 timmar sedan vi började spela.

Nu väntar vi in recensenternas alster.

Jag har dessutom sovmorgon imorn. Det är nästan för bra för att vara sant :-)

Det är helt jävla sjukt...

Snö ute, katterna sitter på balkongen och stirrar storögt på världen. Själv vaknade jag pigg som en nötskrika vid åtta efter en god natts sömn utan medikamenter. Ikväll är det föreställningsrep, Corren kommer och tittar och intervjuar oss efteråt. Helt galet...

Katten mår bra nu, hon har fått slippa tratten inatt eftersom alla såren var borta men matte är 600 kr fattigare. Hon ska även sättas på ett specialbeställt allergifoder då orsaken till utslagen nu ska utredas en gång för alla. Det blir nog bra, även detta.

Idag är det skolarbete för hela slanten fram till fyratiden, då jag ska bege mig till teatern för att sminkas, perukas, kostymas, intervjuas och en massa annat som slutar på-as. Det ska även repas, hela föreställningen rakt igenom. Nu kom pirret i magen igen!! IIIIh!! :-)

Jag som trodde det var bra att jag vaknade tidigt igårmorse, alldeles av mig själv och pigg som en lärka. Idag vaknade jag av mig själv kl fem och kunde inte somna om. Och jag som har rep och intervjuer med press och ska dricka lite öl ikväll. Skit också. What to do...hata dygnsrytm.

Fast det är fint väder idag. Solen går upp över taken och fåglarna börjar så smått att kvittra. Det är lite najs.

Veterinären hade ingen tid förrän på måndag...skit också. Så nu måste min Lisen-Grisen gå med tratt hela helgen. Det är ju måttligt populärt...

Idag är jag leeeeedig. Ikväll också...Vad ska man göra med all tid? Helt sjukt mycket tid att lägga på vad man vill, såsom städning, tvätta, handla och andra... vuxenbestyr. (Fast jag ska nog repa lite sångtexter i smyg. Säg det inte till någon.)

Nu ska jag bara iväg en timmes tid och sälja biljetter till spexet. Nu kommer det bli rusning!! ojojoj!

Imorn är första lediga dagen på mycket länge. Karln jag bor med tycker väl det är sådär att jag aldrig är hemma och tjurar lite teatraliskt om jag skulle komma hem senare än vanligt.

Och den ena kissen måste till veterinären asap. Nytt utslag, på magen denna gången. Kortison i nackskinnet och matte blir flera hundralappar fattigare. *suckar djupt*

Måste också ringa storebror, men jag har varit hemma på tok för sent för att det ska vara försvarligt att ringa kvällstid.

Uäk!! Bara en vecka kvar till genrepet!!! IIIIIh, det kittlar i magen!