rebellen

Sockret har mig i sitt våld!! Näj! Hela veckan började snett med en kakbit på söndagen, glass på måndagen, fikabröd på tisdagen och onsdagen och idag både muffins och munk...Åh...Dummadumma mig. Nu (NU!) är det nya, friska tag som gäller.

Åsså har jag förköpt mig. Fast jag ser bra ut.

Första passet socialantropologi avklarat! Det var intressant, kul och jag vill veta mer! Det trodde jag faktist inte... Jag var lite orolig att jag skulle tycka kursen var astråkig redan från första början, men än så länge är det ingen fara på taket.

Nu ska jag städa lite, laga lite lunch och sedan slappa framför tv:n tills danspasset börjar ikväll. Vi får en helt ny koreografi på en låt eftersom låtarrangören och koreograferna inte komunicerat över huvud taget. Det visade sig att arren ville ha låten i rock/gospel/duracellkanin på speed-tempo, medan koreograferna gjort en lagom mysig laidbackdans. När man då försökte dansa till den så det mest ut som om man höll på att vifta bort flugor... Heh..

Men, men. Nya tag!

Nu ska jag strunta i att det inte är lördag och äta dyr Häägen Dazs.

Jaaa, nu är det liksom dags att tillkännage vad det till slut blev.

Jag har avbrutit mina ingenjörsstudier nu och ska från och med imorgon börja plugga socialantropologi. Jag har_nästan_koll på vad det handlar om det det lilla jag har läst om det, verkar vara väldigt intressant. Dessutom är det bara schemalagd tid tre dagar i veckan, och då endast halvdagar, så kroppen kommer att orka med också. Det blir mera att läsa men mindre att förstå och det känns överkomligt. :-)

Jag ska alltså så småningom bli lärare. Jag har fått mitt svenskaår godkänt, ska bara komplettera med didaktik och jag har fått 19 poäng matte godkänt som breddning och den sista poängen kan man slänga in från någon gammal programmeringskurs, så där var det avklarat. Nu är det bara 20 p lite vadsomhelst och sedan pedagogik och praktik, sen är det klart. Jag blir något!


Helgen har ju varit lite...i särklass. Har haft musikrepshelg, -20 grader, sömnbrist och kalla tår... Är rätt sliten i rösten efter att ha sjungit så mycket. Undrar hur det kommer att bli under föreställningsperioden... Från tidigare erfarenheter är min röst rätt ömtålig, den tappas riktigt lätt, så lagom till tredje föreställningen lär jag ha en hes, mysig dagen-efter-röst... Vid femte är den borta.
Nä, nu målar jag fan på väggen. Vi har ju faktist en riktigt bra röstcoach som hjälper oss. Hon får mig nog på rätt köl. Om inte annat ger hon mig talförbud :-p

Jag började förresten fundera häromnatten om hur mycket som egentligen får plats i minnet. Jag har ju lyckats repa in ett helt manus med diverse ändringar, klara lite univeristetskurser, koreografi, sångtexter etc. När tar minnet slut? Och får man isåfall upp ett felmeddelande? Eller är det andra minnen som försvinner? Och vad skulle DE så vara? hu...nu snurrar det.

Nu ska jag och min överbelastade hjärna skutta graciöst i säng, så att jag är pigg och fräsch till uppropet imorgon.

Puss.

Det är min sista lediga dag innan helvetet brakar lös. Eller, det får vi se... Har jag lite tur, börjar jag inte förrän på måndag igen. Jag har sett schemat för ingenjörsstudenterna och det kommer INTE att funka. Det är 8-17 eller 8-19 fem dagar i veckan och med så mycket att göra blir jag fysiskt sjuk. Och det beror inte bara på att jag också har dramarep och kommande föreställningsperiod på intågande utan bara på klen hälsa.

Ska över till Elin och fika lite, fast hon är görsugen på söta kakor och grejer och det äter jag inte på vardagar. Just nu hade jag dock inte bangat för sushi. Det var ju aslänge sedan jag åt det. Får ta tillfället i akt och köpa en låda från hemköps färdigmatsdisk sen när pengsen kommer.

Ja, just det. Ett halvt kg från målvikten! Jag har nu gått ner 8½ kg sedan september. Fast jag skulle nog kunna gå ner tre kg till utan att det hade skadat...aldrig blir man nöjd. :-)

Jag står i valet och kvalet om jag ska fortsätta ingenjöra mig eller helt byta inrikting och bli svenskaläraret. Nu börjar det ju bli lite intressan när man får välja egna kurser, men samtidigt är det svårtsvårtsvårt och allt går i ett sjuhelvetes tempo och risken finns att inte kroppen klarar av det. Det svaga köttet, ni vet. Så fort det blir lite mycket att göra drar jag på mig udda sjukdomar och blir tvärdålig. Men det finns ju samtidigt ingen anledning att tro att lärarprogrammet är mycket enklare. Fast jag vet att det är färre lektioner, inga läskiga labbar (yey!), men fler egna arbeten och jag fullkomligen suger på egna arbeten. Men samtidigt är det roligt att arbeta med barn, men samtidigt är det lite intressant med miljöanpassade produkter och samtidigt tjänar man mera pengar på att ingenjöra och ha sig och samtidigt kan jag arbeta utomlands men samtidigt kan jag inte ta varje kurs två gånger för att överhuvudtaget ha en chans att klara den...Ja, ni fattar galoppen.

Ska träffa studievägledaren nästa vecka, så ska vi se vad jag kan göra.

Nu sitter jag och övar sångstämmor och väntar på att klockan ska bli tolv så jag eventuellt kan registrera mig så att csn betalar pengs. För just nu är det en ekonomis kris och jag svär inom mig att precis när den där karln jag råkar bo med väl får in en slant på sitt kontot, så inte fan köper han mat vi kan ha i kyl och frys utan_han_går_till_McDonalds!! Aaaaargh!!

Så. Avreagerad. Luuugn. Andas. Gör solhälsning A och kissand... nej, stående hunden och flygande sköldpaddan och dödmans ställning. Allt på en gång.

Yey! Jag klarade hållfasthetstentan! Wee, vad duktig jag är! Nu ska jag bara göra färdigt den däringa labben också.