rebellen

Jag är världens minst stresståligaste människa. Alltså, jag gillar att ha ganska mycket att göra och känna mig nyttig och lite viktig, men kroppen säger "hörruduru, nu lugnar vi ner oss. March pannkaka!". Jag får stressmage, hudutslag och får dessutom grava sömnsvårigheter. Som nu, t ex. Jag ligger och tänker på allt häftigt som kommer att hända nere i Turkiet, all god mat man ska äta, alla bad man ska ta...och vips närmar sig klockan fyra-fem på morgonkvisten och koltrastsjäveln börjar skrika utanför fönstret. Det är helt hopplöst att försöka sova. Då kan jag likasågärna knåpa ihop ett nytt blogginlägg som någon kanske läser någongång.

Det här med resandet är förresten något jag länge tänkt bearbeta här i bloggen. Jag vill innerligt framstå som sval, världsvan och svårimponerad. Det är bara så jäkla svårt att vara det när allt ska vara för första gången. Jag har aldrig åkt på charter innan, aldrig på solsemester och allra minst på en sistaminutenresa, ospecat till ett land jag aldrig varit i. För att försöka dölja min totala brist på kunskap inom området har jag börjat sluka allt av resebloggar och foruminlägg. Jag vet vad jag ska säga till påstridiga inkastare, vet på't ungefär vilken strand man ska hänga på, vet vilka utflykter som är värda att resa på och hur man ska ta sig runt på smidigaste sätt. En riktig torrsimsnörd har jag blivit. Jag trodde jag var äventyrslysten, full av tillförsikt till världen och mina medmänniskor, och ändå bunkrar jag upp med diarrémediciner, vätskeersättning, värktabletter, fyra sorters solkräm av varierande styrkor och så vidare. Jag är en nörd, en tönt och kärringen kommer så förbli, snart 27 år fyllda.