rebellen

Igår kom jag hem från praktiken, trött och hungrig. Går in i trapphuset och fram till vår dörr. Vid sidan om dörren, i huvudhöjd, ser jag....sveriges största spindel. Jag varken skämtar eller överdriver när jag säger att det var över en decimeter mellan tåspetsarna. En sån här var det (känsliga läsare varnas å det bestämdaste):

http://fotolena.se/Lena/H-insekter/H-spindlar/spind-15.htm

Jag tog tre djupa andetag, låste upp dörren så fort jag bara kunde och pep in i lägenheten med ett swisch. Väl inne upptäckte jag att det inte fanns någon lunch i kylen, men trots detta vågade jag inte gå ut av rädsla för Ivar. Just det, Ivar den förskräcklige fick han/hon heta. Jag funderade på att ringa polisen, securitas, anticimex, grannen och nationalgardet innan jag ringde den där karln jag bor ihop med och förvarnade honom. Han var också på väg hem, lyckligtvis, och är i princip lika spindelrädd som jag. Fast han är karl och tog tre ännu djupare andetag än jag och klämde ihjäl Ivar med hjälp av sina skolpapper. Han är min hjälte. Jag älskar honom. Emil, alltså. Inte Ivar.