rebellen

Jag har blivit headhuntad! Lilla jag, som egentligen inte sjungit värst mycket utan bara låtit musiken ligga där i bakgrunden som en ljudmatta att plocka fram vid högtidligare tillfällen, ska nu sjunga med ett band. Ett storband. Ett jazzband! Jag har inte ens frågat, utan de frågade mig! Det är helt galet. Och nu kan jag inte låta bli att berätta det för alla jag känner! Jag skulle vilja skrika ut det, använda en megafon och spamma hela välden, så stolt är jag!

Weeeee!!

Sen är det snart dags att flytta igen. Till sommaren går flyttlasset till en studenttvåa till en annan del av stan, då karln jag råkar bo ihop med (nåja, råkar och råkar. Jag trivs rätt bra med honom för tiden) ska börja plugga igen. Katterna blir nog nöjda också. Visserligen mindre inneyta, fast långa avstånd till farliga bilvägar innebär att de antagligen ska få börja gå ute. Det här blir ju kanoners! Det är min tur nu, vinden har vänt.

Nu väntar jag bara på besked om huruvida jag klarade de där tentorna.